Sykepleier på tiltalebenken
Idag startet rettsaken mot en sykepleier ved den svenske alarmsentralen SOS Alarm som er anklaget for uaktsomt å ha forvoldt en annens død, etter at han i januar i år nektet å sende ambulanse til en mann med store pustevansker.
Til tross for at det var minst fem ambulanser tilgjengelig i området da den aktuelle samtalen kom inn, ville ikke sykepleieren som nå sitter tiltalt sende ut bistand da 23 år gamle Emil Linnell ringte og ba om hjelp.
Ifølge anklager Gunnar Fjaestad skal den anklagede gjennom et bevisst sjansespill ha forvoldt en annens død.
- Sykepleieren brukte ikke medisinsk indeks, men gikk ut fra at hans egen vurdering av saken var rett, og at det mest sannsynlig dreide seg om panikkangst. Det skulle vise seg å bli fatalt for pasienten.
Aktor påpekte videre i sin krysseksaminering at den avdøde hele 13 ganger gir uttrykk for at han sliter med å puste, og bønnfaller sykepleieren om å få ambulanse.
I tillegg til rettsaken som startet i dag, kom det før helgen en pressemelding fra svenske Socialstyrelsen hvor det kommer frem at man siden midten av 2010 har mottatt over 50 bekymringsmeldinger om virksomheten til SOS Alarm:
Socialstyrelsen kan konstatera att vissa klagomål mot SOS-Alarm har resulterat i vårdskador, andra har inneburit risker. Klagomålen har framför allt gällt långa väntetider på ambulans eller utebliven ambulanstransport.
-En typisk brist vi har sett är larmoperatören eller sjuksköterskan inte förstått graden av allvar. Det rör sig om kommunikationsproblem, intervjumetodik och i vissa fall att man inte hittat adressen eller haft problem med kartan, säger Maria Carlund.
Larmade upprepade gånger
I granskningen ingår en lex Maria-anmälan från de anhöriga till den 23-åriga man som dog i sin lägenhet i Stockholm i januari efter upprepade försök att kalla på ambulans. Vid detta tillfälle brast även SOS-Alarms rutiner och former för samverkan mellan olika yrkesgrupper.
-Personal följde inte medicinskt index, ett beslutstöd som är avsett att göra det enklare att ställa relevanta frågor. Läkaren som skulle finnas tillgänglig dygnet runt vid behov av råd i akutmedicinska bedömningar kontaktades inte, istället kontaktades en annan läkare, säger inspektör Pia Oscarsson.
Skyldiga att leverera säker vård
SOS-Alarm har i kommunikationen med Socialstyrelsen själv lyft frågor om rekryteringsprocessen, samt om uppföljningen under introduktionsutbildningen och provanställningen är tillräckligt tydlig.
-Det är inget lätt arbete att ta emot dessa samtal. Det ställer inte bara krav på formell kompetens utan också stresstålighet, lyhördhet och god empatisk förmåga. Men SOS-Alarm är skyldiga att leverera en god och säker vård, och det är också vad vi kräver av dem, säger Pia Oscarsson.
Uppföljningar och åtgärder krävs
Socialstyrelsen har beslutat att SOS-Alarm måste säkerställa att personalen har den kompetens som krävs, att rutiner för samverkan mellan yrkesgrupper och andra vårdgivare följs samt att åtgärder som SOS-Alarm redan vidtagit följs upp. En redovisning ska vara inne senast den 15 januari.
-Vi kommer att göra nya inspektioner för att kontrollera att bristerna verkligen åtgärdas. Det är viktigt att SOS bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och gör uppföljningarna vi kräver, säger Maria Carlund.
Om kraven inte uppfylls kan Socialstyrelsen besluta att utfärda ett föreläggande om vite. Till grund för Socialstyrelsens tillsyn av SOS-alarm ligger 45 anmälningar från enskilda samt 7 lex Maria-anmälningar sedan mitten av 2010.